Tekniken för 3D-printning utvecklas i rasande takt och skapar nya möjligheter. Komplexa former och specialanpassade delar kan tas fram utan stora kostnader trots små serier. När kan man ha nytta av 3D-printning och kommer vi kunna se 3D-skrivare på lagret inom kort? Vi besökte LTH:s lab för att lära oss mer om tekniken.
3D-printning är ett spännande område som utvecklas snabbt just nu. MA-system besökte LTH och Axel Nordin som forskar inom additiv tillverkning. Tekniken i sig är inget nytt och har funnits i över trettio år, men har mest använts för prototyptillverkning. Det som gör tekniken mer relevant nu är att fler material blir tillgängliga, skrivarna blir snabbare och möjligheterna större.
De stora fördelarna med 3D-printning är att ”komplexitet är gratis” samt att det går att skräddarsy detaljer då man inte behöver stora produktionsserier. Ledtiderna kan även kortas ner rejält då man ”äger produktionen” och slipper ha en leverantör och transport. Genom en annan typ av design kan viktminskning av artikeln ofta bli en positiv effekt. Branscherna som kommit längst med 3D-printning är bland annat flyg- och rymdindustrin för möjligheten att nå lägre vikt med samma hållfasthet på komponenter, medicinteknik för anpassningsmöjligheterna samt mode för designmöjligheterna. Bäst lämpat för tillverkning i större serier är mindre plastdetaljer med komplexa former.
3D-skrivare på lagret - en värdeadderande aktivitet
Hur kan 3D-skrivare hänga ihop med lagerverksamhet? Det finns ett antal olika intressanta kombinationer. 3D-printning får ses som en värdeadderande aktivitet, vilket man finner i vissa lager redan idag. Exempelvis kan en t-shirt-grossist även ha tryckeri i anslutning till lagret vilket gör att de kan erbjuda många fler designer efter kundens önskemål utan att ha fler artiklar på lager. Eller ett trävarulager som även erbjuder sågning av produkterna och på så vis för ett rejält större utbud med fler mått än vad de håller i lager. 3D-skrivare skulle då kunna innebära anpassade delar eller designer på artiklar. Exempelvis en cykel med kundanpassad handtags- och sadel-design, då man slipper ha en stor flora av anpassade delar i lager. Gitarrer kan anpassas med speciell design på gitarrkroppen medan man bara har övriga delar som hals, strängar, volymknapp och huvud i lager.
Det låter häftigt men man frågar sig då varför 3D-skrivare inte finns överallt? Om man vill ha en skrivare med professionell kvalitet så innebär det en investering som ofta är på ett flertal miljoner kronor. Skriva kan man göra med både sintring med pulver (SLS, Selective Laser Sintering) samt filament (FDM, Fused Deposition Modeling). SLS ger högst hållfasthet, ytfinish och kvalité på detaljen, men innebär även att man kan behöva särskilt utrymme med ökad ventilation ur arbetsmiljösynpunkt för det fina pulvret som används. Utöver det krävs det kunskap i att designa detaljer för 3D-printning om det inte görs separat från lagret samt kunskap i 3D-printning och ytbehandling. Ytbehandling kan ofta behövas och det kan även ta tid att rigga och ställa in maskinen vilket även det kräver kunskaper. Kostnaden kan även vara mycket högre än exempelvis för en formsprutad artikel då exempelvis materialet är dyrare.
Stora vinster på längre sikt
På längre sikt finns det stora vinster i våra värdekedjor med användandet av 3D-printning. Reservdelslager pekas ofta ut som ett område med stor potential, både då det är svårt att prognosticera behoven samt att det globalt finns otroliga summor kapital bundet i reservdelar. Exempelvis uppskattas det att det finns över 750 miljarder USD bundet i reservdelar för bilar. Produkter som har lång livscykel gör det än krångligare med reservdelar då leverantören som fanns för 30 år sedan kanske har stängt igen, eller ritningsunderlaget är undermåligt.
Till en början tror vi främst att man ser 3D-printning där kvalitetskraven passar eller när det finns en marknad för anpassad design. Då det krävs visst kunnande samt investeringar är det antagligen främst större aktörer som kommer bygga upp 3D-printningverksamhet i någon större skala, de mindre aktörerna kan fördelaktigt ha en lokal nära samarbetspartner. DB Schenker har kört ett projekt sedan 2015 där kunder kan gå in på en portal och ladda upp design samt välja material och färg och sedan får produkten skickad. Spännande och tänkvärt hur logistikkedjan kan nyttja denna teknik!
Kontakta oss på MA-system om du vill diskutera innovativa lösningar på hur ni kan förbättra er försörjningskedja.